BLOGG B: PRESSETIK

I den svenska lagen som behandlar tryck- och yttrandefriheten existerar få begränsningar, detta gör att press och annan media har stor frihet när de behandlar information och nyheter. De pressetiska reglerna fungerar som riktlinjer och ska hjälpa publicister att ta goda beslut när de värderar en nyhet. Dessa regler syftar till att ge korrekta nyheter, vara generös med bemötandet, respektera den personliga integriteten, vara varsam med bilder, höra båda sidor och vara försiktig med publicering av namn.

I många fall så verkar det som att medierna strävar efter ”att ge publiken vad de vill ha” och stilla deras gränslösa nyfikenhet snarare än att det finns ett allmänintresse.

På ne.se definieras allmänintresse som: ”de generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle”. Och jag personligen tycker inte att det är speciellt givande att läsa om händelser kring kungafamiljen eller om kändisars bisarra äktenskapstvister. Jag antar att pressetik är något som bara existerar inom den seriösa journalistiken och inte inom skvallerpressen. Jag anser att det är mycket skriverier som är irrelevanta, men när det gäller makten och hur de till exempel hanterar folkets skattepengar krävs en kritisk granskning.   

Här följer ett exempel på hur det kan gå när man som publicist väljer att presentera viss bakgrundsinformation om en person:

Den 14 mars i år blev Lasse Carlbark felaktigt utpekad som sexualbrottsling efter att en 13-årig flicka i Kumla hade tagit sitt eget liv. I media hade man skrivit att en 45-årig man var gripen för sexuellt ofredande, att personen hade tagit ett flertal SM-medaljer inom en viss sport och ägde ett företag. Eftersom Kumla är en liten stad så spred ryktet sig snabbt, till exempel på internetforumet flashback.com, att det var Lasse Carlbark som var den skyldige. Detta på grund av att deras ålder var densamma, att båda har tagit SM-medaljer och är företagsägare. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5474059

I spelregler för press, radio och teve punkt 16 står det följande:

”Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör identifiering möjlig”.

I det här fallet valde journalisten att gå ut med en del uppgifter om personens bakgrund. Förmodligen ville personen skapa en bild av den arresterade mannen. Att journalisten valde att gå ut med denna information skapade genast spekulationer på internet och en oskyld man blev uthängd för sexuellt ofredande av barn. Det här är ett tydligt exempel på hur fel det kan gå när man som journalist ger ut information om en persons bakgrund och vilka konsekvenser det kan få. Det är viktigt att tänka sig för innan man publicerar sådana uppgifter, speciellt när det handlar om en liten kommun som exempelvis Kumla. Som tur är lyckades Carlbark komma ut i media raskt efter att ryktet hade spridits och fick chansen till att bemöta anklagelserna och försvara sig själv.

Man kan ställa sig frågan vad som hade skett om han exempelvis hade varit bortrest och inte fått chansen till att komma till svars för anklagelserna?  

En pedofil-stämpel är inte det lättaste att tvätta bort och folk kommer ofta ihåg det negativa som sagts om en person.

Internet har blivit en plattform för spekulationer och på flashback.com och i andra sociala medier får alla vara med och leka detektiv eller journalist. Vill du veta vem som har begått ett brott är sannolikheten stor att du får reda på det genom några minuters sökande på Google. Kanske skulle det vara bättre att överlåta namnpubliceringen till journalister som förhoppningsvis har en säker källa istället för att oskyldiga ska behöva hängas ut? Självklart ska det finnas gränser, men var gränsen ska gå är väldigt svårt att avgöra. Jag menar att det är viktigt att man som journalist noga värderar varje situation i sig och tänker över vilka konsekvenser som kan tros uppstå i och med att man publicerar vissa uppgifter. Att namnge personer som är misstänkta för brott borde inte vara acceptabelt, eftersom de i lagens öga ses som oskyldiga tills motsatsen kan bevisas.
När någon har blivit dömd och erkänt sig skyldig kan det vara okej att publicera namn och bild, beroende på brottets vikt. Som journalist är det alltid viktigt att noga bedöma konsekvenserna, inte bara för den som begått brottet utan även hur det kan påverka de anhöriga. 

BLOGG A: NYHETSVÄRDERING

Något som har uppmärksammats under de senaste veckorna i både norska och svenska medier är mordet på 21-åriga Anja Weløy Aarseth. Hon blev anmäld försvunnen när hon inte kom hem från sin joggingtur på fjället i Ålesund. Tre dagar senare hittades hon död. Några dagar senare så greps en 23-årig småbarnspappa som erkände sig skyldigt till våldtäkt och mord, han har förklarat att han var starkt påverkad av en eller annan substans. Vi har kunnat följa nyhetens utveckling under de senaste två veckorna. Vi har fått följt hennes försvinnande och dödförklaring för att slutligen få följa rättsprocessen efter att gärningsmannen erkänts skyldig.

Varför har den här nyheten publicerats? Vi kan utgå från några faktorer som påverkar nyhetsvärderingen som Björn Häger nämner i hans bok ”Reporter”. De punkter som passar in på den här nyheten är följande: 

• Vikt
• Icke-normalt
• Närhet
• Lättbegripligt

För det första handlar det om ett mord och här behandlas nyhetens vikt. ”Inget blir så tydligt i nyhetsvärderingens makabra matematik som vikten av döda och skadade” (Häger, 2009:80). En ung kvinna lämnar sitt hem för en joggingtur på fjället, omkring ett välkänt turistområde i Ålesund, och kommer inte hem igen. Istället blir hon våldtagen och mördad av en ung småbarnspappa som inte har någon anknytning till kvinnan, hon var helt enkelt på fel plats vid fel tidpunkt. Det är en ovanlig händelse som berör många människor. Nyheten ligger nära i tid, rum och kultur. Det är en händelse som nyligen har inträffat, men som sakta börjar gå mot sitt slut. Ålesund är en plats som många känner till eller har besökt, platsen där hon hittades död är ett välkänt turistområde. Det har inträffat i Norge, vilket gör att det nära både geografiskt och kulturellt. Händelsen är lättbegriplig eftersom den för det första utspelar sig under en kort tid, från försvinnande till gripandet av gärningsmannen. För det andra har kvinnan identifierats i medierna. Vi har ett namn, vi har fått se fotografier på den unga kvinnan och dessutom kunna läst uttalanden från hennes vänner som beskriver vilken fantastisk människa Anja faktiskt var. Publiken har fått sig en bild av vem flickan var, det har skapat ett engagemang och intresse hos människor vilket gör så att de vill följa med i händelsen. Det här är en händelse som ger folk något att prata om. Man undrar över hur en person som har ett litet barn att ta hand om kan vara så ond att han våldtar och sedan tar livet av en ung och oskyldig kvinna som har hela livet framför sig. Som vi kan se är det här en nyhet som uppnår många av de kriterier som krävs för att en händelse ska värderas som nyhet.        

     

En annan nyhet som är värd att ta upp är valet till stortinget i Norge.

Natten till tisdag blev valet till stortinget i Norge avgjort. Efter många år som statsminister får nu Arbeiderpartiets Jens Stoltenberg lämna över ansvaret till Høyres Erna Solberg. Givetvis är detta en nyhet som präglar norska tidningar just nu, men det har även uppmärksammats i svenska medier. En sak som har betonats är Fremskrittspartiets framgång, som ofta jämförts med Sverigedemokraterna. Liksom Sverigedemokraterna har Fremskrittspartiet en extrem invandringspolitik. Att Fremskrittspartiet nu är Norges tredje största parti har väckt diskussioner huruvida detta skulle kunna påverka den svenska politiken och om det kan leda till större framgång för Sverigedemokraterna.

Valet i sig har ett högt nyhetsvärde eftersom det berör många människor och skapar engagemang. Människor får en chans till att påverka vilka som ska styra landet och de får även vara en aktiv del av demokratin. Björn Johansson nämner i sin studie ”Vid nyhetsdesken” att politik ses som viktigt och därför bör människor informeras om vad som skett. Ett nyhetsförlopp som valet platsar under kategorin ”nyheter man anser att publiken ska ta del av.

Håkan Hvitfelt sammanställer i sin rapport ”På första sidan, en studie i nyhetsvärdering” några kriterier som påverkar om en händelse blir en nyhet. De punkter som passar in på den här nyheten är (1) den behandlar politik och (2) den är viktig och relevant. Det är viktigt att delta i en valprocess eftersom folk får chans till att besluta vilka människor som ska ha makt i samhället.